Igår fyllde jag sextio år. Vad är det då som är 60 år? Det är egentligen inte min kropp för där har alla delar bytts ut många gånger. Det är inte min upplevelse av jag. Det som ser ut genom mina ögon är samma nu som för länge sedan. Om jag inte har några tankar om någonting har jag heller ingen ålder. Blunda själv och undersök om det som existerar, det rena upplevandet, närvaron – du – har någon viss ålder, kön eller andra kännetecken när du inte tolkar eller kopplar ihop någon historia? Det blir väldigt uppenbart just då att det jag är alltid är här alldeles naturligt och förändras inte över tid. Jag åldras inte. Visst ser kroppen äldre ut – absolut! Det som fyllde sextio år igår är dock framför allt historien om Eva. Alla minnen, tankar, beskrivningar och historier om Eva Areskog. Det finns dock inte en Eva-historia. Det blev väldigt uppenbart igår att ingen ser eller upplever samma Eva. Vi upplever andra genom våra egna filter, trossystem och tolkningar. Ibland möts dessa historier och verkar sammanfalla. Men ofta skiljer även våra minnen sig åt. Min Eva-historia är inte densamma som din! Befriande. ”Du är väl mycket klokare och mer erfaren nu?” kan vän av ordning fråga. Visst upplevs saker och ting annorlunda nu, men om jag inte har några tankar överhuvudtaget finns heller inga tolkningar genom erfarenhet och tillägnad visdom. Då lyser bara vår naturliga klokhet bortom alla ord.
Jag är så glad för Eva-historien. Jag älskar att vara Eva-historien. Det är en tacksam historia att leva. Det har blivit allt lättare och roligare ju mer jag känt igen att det jag är inte är begränsat till eller definierat av Eva-historien. Då kan jag mycket enklare njuta av det som är, även om just den här delen av Eva-historien inte passar in i det som Eva-historien tycker är det ultimata och bästa. Ännu en gång handlar det inte om antingen eller utan både och. Tiden går i en enda tidlös rymd. Att fylla sextio år och ha det här perspektivet är en stor gåva. Jag känner mig rik och – med risk att verka lite ensidig – tacksam. Varje nytt ögonblick presenterar sig oväntat och spontant som en gåva att låta vara. Jag är glad att jag förhoppningsvis har många år framför mig. Oavsett hur det är med den saken har jag åtminstone det här ögonblicket. Som redan har försvunnit när jag skriver detta. Tack alla för en fantastisk dag igår. Jag känner mig helt och totalt firad!!!
Turning sixty
Yesterday I turned sixty. What is it that is 60 years old? It’s not really my body in which all the parts have been replaced many times. It is not my experience of self. What looks through my eyes is the same now as long ago. If I do not have any thoughts about anything I have no age. Close your eyes and see in your own experience if existence, the pure experiencing, presence, you have any particular age, sex or other characteristics when you do not interpret or create a story? It becomes very obvious when I check that I’m always here naturally and dp not change over time. I do not age. Sure my body looks older – absolutely! That which is sixty years is primarily the story of Eva. All the memories, thoughts, descriptions and stories about Eva Areskog. However, there is not one Eva-story. It became very clear yesterday that no one sees or experiences the same Eva. We see others through our own filters, beliefs and interpretations. Sometimes these stories come together and seem to coincide. But often our memories differ.My Eva-story is not the same as yours! Liberating!
“You’re much wiser and more experienced now” can be the response to this. Sure things are perceived differently now, but if I do not have any thoughts at all, there are no interpretations by experience and gained wisdom. Then everything is illuminated by our natural wisdom beyond all words. I’m so happy for the Eva-story. I love being the Eva-story. It is a rewarding story to live. It has become easier and more fun the more I recognize that I am not limited to or defined by the Eva-story. Then I can very easily enjoy it as is, even if this particular part of the Eva-story does not fit into what the Eva-story thinks is the ultimate and best. Once again, it’s not about either or rather about both. Time passes in a single timeless space.
Turning sixty and having this perspective is a great gift. I feel rich and -with risking to seem a bit single-minded – grateful. Each new moment presents itself unexpectedly and spontaneously as a gift to let be. I am happy that I hopefully have many years ahead of me. Regardless of how it is with that at least I have this moment. Which has already disappeared as I write this.
Thank you all for a great day yesterday. I feel completely and totally celebrated!
Share