Livet som det är

Vardagliga reflektioner om livet i stort och smått

Det oväntade – t ex punktering

| 0 comments

Tidigare hatade jag att så mycket i livet var oväntat. Jag ville ha mer kontroll över det som skulle ske så att jag kunde vara förberedd. Idag ser jag vilken otrolig tur det är att livet är det oväntade. Hur roligt hade det varit att veta innan att en del saker skulle hända? Då hade det varit så lätt att gå in och betona historier om oro och försök att förändra. Nu är det så enkelt att ta det som kommer som det är – rakt av. Det är verkligen som jag skrev någon annanstans att om jag vill få det jag önskar bör jag önska det jag har – i just det här ögonblicket. Det är den största nyckeln till att må bra och känna lycka.

I går började med en fantastiskt vacker morgon.

Morgonrodnad

Morgonrodnad

Lite senare åkte jag till. Helsingborg och gjorde ärenden. Jag njöt av det härliga vårvädret. +11 grader. Solen hade övergått i mycket vårigt duggregn. Så otroligt skönt! När jag ska backa ut ur den parkeringsficka jag står i känns bilen konstig. Jag stannar, går ur bilen. Så här såg mitt däck ut.

Punktering på bilen

Det är i sådana här oväntade situationer som jag märker hur mycket som skett i mitt förhållningssätt till livet. Det var bara ett enkelt konstaterande: Punka. Jag satte mig i bilen, vände ner solskyddet där jag – i ett ögonblick av organisation – satt en lapp med telefonnummer till försäkringsbolaget. Jag ringde och kollade om jag hade vägassistans som kunde fixa detta åt mig. Det hade jag! Himla tur. Jag väntade 20 minuter i bilen och passade på att ha ett berikande samtal med en vän under tiden. Det tog fem minuter för vägängeln att byta till mitt reservdäck. Vi fick ett fint möte mitt i vardagen. Tack!!!

Vägassistans

Att köra 8 mil på motorvägen i 80 var intressant. Det var inte helt populärt. Tur att det var motorväg så att andra trafikanter enkelt kunde köra om. Jag måste erkänna att det kändes som om det gick i ultrarapid. Kommer till däckverkstan kvart i fem en fredag. De var jättegulliga och bytte direkt till nytt däck. Kl fem var jag klar. Totalt hade äventyret tagit en timme (väntetid, längre körtid och däckbyte). Dessutom kostade det 1000 kr. (Vägassistensen kostade inget! Hurra för försäkringar!!!) Fast jag fick ju ett nytt däck som räcker längre än de andra däcken.

Det är så skönt att inte gå igång på något som inte går att ändra. Bara vara avslappnad och lugn och göra det som ska göras, ett steg i taget. I det lugnet är det så självklart vad som ska göras och i vilken ordningsföljd. Inget att fundera över eller oroa sig för. Visst jag hade försäkring. Men hade jag inte haft det hade det bara varit att fortsätta att ta ett steg i taget – bara i en annan riktning. En riktning som kanske hade tagit längre tid eller kostat mer. Men det löser sig ju alltid på något sätt. Bara så mycket enklare när man låter allt vara som det är. Och så blir det ju så mycket roligare.

Livet har varit och är ett träningsläger för mig när det gäller förmågan att låta allt vara som det är. När det gäller att önska mig det jag har – ögonblick för ögonblick. Inte genom att undvika eller neutralisera ev negativa känslor. Då är det ju de som får vara som de är. Inget att vara rädd för här heller. Det handlar alltså inte om att det inte ska komma vissa tankar eller känslor. Mer om att allt är okej precis som det är. Jag behöver inte fokusera på dem och försöka fixa dem. Bara låta dem komma och gå.

Ännu en ny spännande dag! Vilka omständigheter ger livet dig som träning på att låta just det vara som det är?

 

The unexpected – flat tyre

Previously I hated that so much of life was unexpected. I wanted more control over what was going to happen so I could be prepared. Today I see what an incredible luck it is that life is unexpected. How fun would it  have been to know before that some things would happen? Then it would have been so easy to focus on stories of worry and effort to change. Now it is so easy to take what comes as it is – simply and easily. It really is as I wrote elsewhere that if I want to get what I want, I should wish for what I have – in this very moment. It is the biggest key to feeling good and to enjoy life.

Yesterday began with a beautiful morning.

A little later I went to. Helsingborg and did some errands. I enjoyed the beautiful spring weather. +11 degrees C. The sun was gone and there was a light  drizzle. So incredibly enjoyable! When I back out of the parking space  the car feels weird. I stop, exit the car. This is what my tire looked like.

It is in this kind of unexpected situation that I notice how much has happened in my approach to life. It was just a simple observation: flat tyre. I sat in the car, turned down the sun visor where I had- in a moment of organization – put a note with the phone number of the insurance company. I called and checked if I had roadside assistance that could fix this for me. I had! Great luck. I waited 20 minutes in the car and took the opportunity to have an enriching conversation with a friend in the meantime. It took five minutes for the roadside angel to switch to my spare tire. We had a nice meeting in the middle of everyday life. Thank you!

To drive 48 miles, 80 km,  on the free way in 50 miles/hour was interesting. It was not popular. Luckily it was the free way so that other users could easily overtake. I must admit that it felt like it went in slow motion. Coming to the tire shop four forty-five a Friday. They were really nice and switched directly to the new tire. At five I was done. The total adventure had taken an hour extra (waiting time, longer runtime and tire change). In addition, it cost 1000 SEK. (The roadside assistance cost nothing! Hooray for insurance!) Though I did get a new tire that will last longer than the other tires.

It is so nice not to go off on something that can not be changed. Just be relaxed and calm and do what must be done, one step at a time. The tranquility makes it so obvious what should be done and in what order. Nothing to think about or worry about. Sure I have insurance. But I had not had it, it had just been to keep taking one step at a time – just in a different direction. A direction that might have taken longer and cost more. But it always works itself out in the end. Just so much easier when you let everything be as it is. And so much more fun.

Life has been and is a training camp for me in terms of the ability to let everything be as it is. When it comes to wishing what I have – moment by moment. Not by avoiding or neutralizing any negative feelings. Then these are what needs to be as they are. Nothing to be afraid of here either. So it is not that there will not be any thoughts or feelings. More that everything is okay just as it is. I do not focus on them and try to fix them. Just let them come and go.

Yet another exciting day! What circumstances does life give you today to practice to let it be as it is?

Share

Leave a Reply

Required fields are marked *.


[+] kaskus emoticons nartzco