Igår var det dags för min granne Ellagårdens årliga loppis och auktion. Ett mycket trevligt evenemang både för folk och fä. Jag hade ett loppisbord. Försäljningen där gick ganska precis jämt ut med vad jag köpte på auktionen. 
Det känns fint att ingå i en bygemenskap. För de flesta av oss ingår vi ju i många gemenskaper av olika karaktär och storlek. Olika mötesplatser – fysiska eller inte. Gemenskaper där vi har något gemensamt. Oftast har vi också väldigt mycket som vi inte har gemensamt, men det är just det vi delar som karakteriserar de flesta gemenskaper. Konsten är att vara sig själv i alla dessa olika gemenskaper. Något som ibland har känts utmanande under mitt liv. Idag känns det enkelt och naturligt vilket gör att det är så mycket roligare! När betonandet av det personliga avtar blir det vi alla alltid delar uppenbart och självklart.
Här ser ni (ovan) Bengt-Göran som underhållande, historieberättande och dynamisk auktionsförrättare i mitten. Han är också näringslivschef i Markaryds kommun. Vilka bra egenskaper för en näringslivschef! Kristina och Jonny på sidorna håller på med antikviteter och är kunniga auktionsmedhjälpare. De har förresten loppis hemma hos sig på fredag, lördag och söndag den här veckan i Emmaljunga.
Detta är Ellagårdens undervisningsko. Är den inte fantastisk? Kristina, Ulla och Lilian – de drivande krafterna bakom Ellagårdens ideella förening – har gjort den. Den funkar. Barnen kan försiktigt klämma på spenarna och ut kommer mjölk. Mycket kreativt och pedagogiskt!
På den här bilden står Ulla och väntar på en busslast med skolbarn som ska vara några timmar på Ellagården och bl a få lära sig att tova. Jag blir så glad över den här typen av egna initiativ som ger barnen möjlighet att leva historia i stället för att bara läsa om den.
Det var en jättefin dag – fast väldigt kall! Här är mina inköp. Två sparbössor som Stig Lindberg ritade, en liten pall till Vincent och ett gammalt måttband. När jag var liten användes det till att mäta upp våra kast med slungboll eller liten boll. Det var ungefär det värsta jag visste. Nu tänker jag ha det i trädgården.
Gillar du också loppis och auktioner? Det är verkligen tid för det nu och jag bor mitt i smeten. Här händer det mycket på den fronten. Det verkar ha blivit ett sant folknöje.
Buying and selling
Yesterday it was time for my neighbor Ellagården´s (Ella farm) annual flea market and auction. A very nice event for both man and beast. I had a flea market table. I sold for the same sum that I bought at the auction.
It’s great to be part of a village community. For most of us, we are part of the many communities of different types and sizes. Various meeting places – physical or not. Communities where we have something in common. Most often, we also very much like we do not have in common, but it’s just that we share that characterizes most communities. The trick is to be yourself in all these different communities. Something that sometimes has felt challenging in my life. Today it feels easy and natural which makes it so much fun! When focus on the personal decreases what we all share becomes evident and natural.
In the middle you see Bengt-Göran as entertaining and dynamic auctioneer. He is also the business manager of Markaryds municipality. Such good qualities for a business manager! Kristina and Jonny on the sides deal with antiques and are knowledgeable sale associates. They have, by the way, flea market at their home on Friday, Saturday and Sunday this week in Emmaljunga.
This is Ella farm educational cow. Is it not amazing? Kristina, Ulla and Lilian are the driving forces behind Ellagården nonprofit association and made it. It works. Children can gently squeeze the teats and out comes milk. Very creative and educational!
In this picture Ulla waits for a bus load of school children that will have a few hours at Ellagården and – amongst other things – learn to make things out of wool. I’m so happy for this kind of initiative that gives children the opportunity to live history instead of just reading about it.
It was a wonderful day – but very cold! Here are my purchases. Two piggy banks designed by Stig Lindberg, a small stool for Vincent and an old tape measure. When I was little it was used to measure our throws with slungboll or small ball. It was about the worst thing for me. I will have the measure in the garden.
Do you also like flea markets, carboot sales and auctions? It is really time for that now. It happens a lot on this front. It seems to have become a true folk entertainment.
Share