Livet som det är

Vardagliga reflektioner om livet i stort och smått

Oföränderlighetens ständiga förändring

| 0 comments

Naturen, min trädgård, står i ståtlig förhöstskrud. Det är så vackert nu när allt är mättat och blommorna känns som om de är till låns. En naturlig och successiv förändring. Död till det som en gång föddes. Livets eviga kretsgång. Kanske är det just det som gör att vi uppskattar naturen så mycket. Inget står stilla. Allt förändras naturligt av sig självt. Perfekt precis som det är. Perfekt i kraft av att det är som det är. Inget annat. Varken mer eller mindre.

Rosen "Awakening"

Rosen “Awakening”

Samtidigt är det så uppenbart att seendet just nu är det enda. Om jag inte tänker på andra årstider, andra upplevelser av min trädgård så är detta det enda! Livet är som en tecknad film. En stillbild som genom tankarna som knyter ihop den med andra stillbilder skapar en upplevelse av tid och förändring. Av då, nu och sen. I det som alltid bara är som det är!

Katsuran i höstfärger

Katsuran i höstfärger

Det ena utesluter inte det andra. Tack och lov. Allt inkluderar, innefattar och genomsyrar. Livets underbara paradox. Inte antingen/eller utan både/och.

Självsådd ringblomma

Självsådd ringblomma

I kroppen/sinnets illusoriska verklighet finns tid, förra och nästa, början och slut, ständig förändring. Konstant omskapad av ”nästa” tanke. När det direkta upplevandet får vara precis så öppet som det alltid är blir det eviga uppenbart. Naket existerande, vaket upplevande, evig oföränderlighet.

Vingad benved

Vingad benved

Livets rikedom har blivit så mycket tydligare, njutbarare och fullare när dess självklara naturliga enkelhet har blivit uppenbar. Det enda i de många. Detta tidlöst stilla hav i och som förändringens ständiga vågor. Det djupaste djupa i det grundaste grunda. Varje andetag – det första och det sista. Att andas in liv, fullhet, det nya och att andas ut liv, tomhet, det skenbart gamla. Fyllas och tömmas i och som det som varken är det ena eller andra. Paradoxernas paradox.

Lilla söta malva

Lilla söta malva

Tacksam samlar jag frön för kommande födslar. Förhoppningsvis får Eva-personligheten ännu en gång uppleva hur dessa små oansenliga fröer visar livets mirakel.  Just ovissheten skärper njutningen, tydliggör upplevandets magi, fördjupar och förstärker tacksamheten för just detta nu!

 

The unchanging in the constant changing

Nature, my garden , stands magnificently in autumn clothing . It is so beautiful now that everything is saturated and you feel as if  the flowers are on loan . A natural and gradual change. Death to what once was born. Life´s eternal orbit . Perhaps it is the very thing that makes us appreciate nature so much. Nothing is constant. Everything changes naturally by itself. Perfect just the way it is . Perfect in that it is as it is . Nothing more. Neither more nor less .

Meanwhile, it is so obvious thatright now seeing is the only thing. If I don´t  emphasize other seasons , other experiences of my garden , this is the only one! Life is like a cartoon . A still image until the thoughts link it to other stills which creates an experience of time and change. Past, now and later . In what is always just as it is!

One does not exclude the other. Thank goodness. Everything includes and pervades. Life’s wonderful paradox. Not either/or but both/and .

In the body/mind illusory reality there is time, last and next , beginning and end , constant change. Constant recreated by the “next ” view . When the direct experiencing  may be just as open as it always is, the eternal becomes obvious. Naked existing , alert experiencing , eternal immutability .

Life’s wealth has become so much clearer , more enjoyable and more potent when its obvious natural simplicity has become apparent. The one in and as the many . This timeless peaceful ocean in and as the constantly changing  waves. The deepest depth of the shallowest shallow . Every breath – the first and the last . Breathing in life , fullness, the new , and breathing out life , emptiness, the seemingly old . Filled and emptied in and as that which is neither one or the other . Paradoxe´s paradox.

Gratefully I collect seeds for future births. Hopefully the Eva -personality once again will get to experience how these small inconspicuous seeds show the miracle of life . This uncertainty heightens the  enjoyment , clarifies experience ‘s magic, deepens and strengthens the gratitude for this simple now!

Share

Leave a Reply

Required fields are marked *.


[+] kaskus emoticons nartzco