När jag stannade till vid det fruktstånd där jag brukar handla på vägen hem i går berättade försäljaren att polisen var på väg. Han slängde en filt över frukten och började köra bort kärran. De andra försäljarna gjorde samma sak. Allt gick i ett rasande tempo. Idag när jag kom ut såg jag att många av affärerna längs med North Main Road fått sina skyltar nedtagna. Inte bara det – det såg ut som en rivningssajt framför flera av affärerna. Det visar sig att det är förbjudet att ha något utanför affärerna, på trottoaren. Poliserna hade slagit sönder allt som stod där det inte fick stå. Flera affärsinnehavara hade fått sina kylskåp helt förstörda, skyltar nedslitna och annat slaget i bitar med hjälp av stora påkar, hammare och andra tillhyggen. Här ges det tydligen inga varningar. Det som inte är lagligt förstörs direkt. Det ser mycket märkligt ut och jag kan inte låta bli att tycka synd om ägarna till de här små affärerna. Det måste ha inneburit stort ekonomiskt avbräck. Idag är dock mycket tillbaka där det var innan tillslaget.
Jag är så glad att jag har så väl fungerande internet. Utan det hade inga av dessa blogginlägg kommit till stånd. Jag har aldrig under mina 15 tidigare resor till Indien haft så här bra trådlöst internet. Routern som servar hela huset står i mitt rum. Det är nog ingen nackdel. Så här ser det ut vid entrén till det hus där vi har våra träffar med Dolano. Det är ett hus med kontor, alltså inga bostäder. Jag tvivlar på att det funkar lika bra där. Fast det vet jag egentligen inget om. Allt verkar förfalla så snabbt här. Jag förstår att det är tufft klimat, mycket fuktigt t ex. Jag tror att man i princip måste måla om rummen här på vårt pensionat varje år efter monsunens regn. Det verkar också många gånger som om man har gett upp.
Under min vistelse här har jag också passat på att låta sy upp några plagg. Det har varit spännande och roligt. ”Mitt” skrädderi ligger nära där jag bor. Jag var först där och fick reda på hur mycket tyg som behövdes. Sedan har jag gått längs med MG Road och försökt hitta tyger av naturfibrer. Det gick till slut. Igår var jag och hämtade några små jackor. En jacka kostade 30 kr att sy upp och tyget gick på cirka 20 kr. Mycket nöjd! Detta är ”min” skräddare. Ännu en vänlig och tillmötesgående person. Jag har träffat så många sådana under min vistelse här! Det är ett relativt modernt och fräscht skrädderi som framför allt syr vita och vinröda kläder till sannaysins vid Osho Ashramet i närheten.
Så här kan också ett skrädderi ser ut. Det här ligger längs med MG Road. Fint att se varför det kallas att sitta i skräddarställning.
Impressions from an ordinary day
When I stopped at the fruit stand where I usually shop on the way home yesterday the dealer told me that the police were on their way. He threw a blanket over the fruit and began to drive away with the cart. The other vendors did the same thing. Everything went at a furious pace. Today when I came out I saw that many of the shops along North Main Street had their signs taken down. Not only that – it looked like a demolition site in front of several of the shops. It turns out that it is forbidden to have anything outside the shops, on the sidewalk. The police had broken everything that was where it should not be. Several shops had their refrigerators totally destroyed, signs and other things demolished with large sticks, hammers and other weapons. Here they apparently give no warnings. If it is not legal it is destroyed immediately. It looks very strange and I can not help but feel sorry for the owners of these small businesses. It must have meant huge economic setback.
I am so glad I have such well-functioning Internet. Without it, none of the blog posts would have come about. I have never in my 15 previous trips to India had this good wifi. The router that serves the whole house is in my room. It’s probably not a disadvantage. This is what it looks like at the entrance to the house where we have our meetings with Dolano. It is a house with offices. I doubt that it works just as well there. Though I don´t know anything about this. Everything seems to deteriorate so quickly here. I understand that it’s tough climate, very damp, for example. I think you basically have to repaint the rooms here at our guest house every year after the monsoon rains. It also appears as if people give up many times.
During my stay here, I have also taken the opportunity to have some garments sewn. It has been exciting and fun. “My” tailor is near where I live. I was first there and found out how much fabric she needs. Then I went along MG Road and tried to find fabrics of natural fibers. I succeeded in the end. Yesterday I picked up four garments. Very satisfied! This is “my” tailor. Another kind and forthcoming person. I have met many of these during my stay here in Pune. It is a relatively modern and clean tailoring. They above all sew white and burgundy clothing to sannaysins at the Osho ashram nearby.
This is how a tailor can also look. This is along MG Road. Nice to see why it is called to sit cross-legged. (In Sweden this position is called tailor position.)
Share