Med hjärtat i halsgropen och livet som insats tar jag mig över North Main Road i rusningstrafik på väg mot en stund i lyx, flärd och världsfrånvändhet.

Längs med vägen får jag möjlighet till en ny frisyr ute i det fria. Jag höll på att skriva ”ute i friska luften”, men det skulle absolut inte stämma med verkligheten. Det vore nog det minst sanna som går att säga om luften kring North Main Road. Paradoxerna fortsätter att tala sitt tydliga språk. Jag passerar ett område som både fungerar som soptipp och bostäder byggda av plåtprofiler samtidigt som en lastbil kör förbi med texten ”Go organic”.

För att få stiga in i den konstlade världen av lyx som ett första klass hotell utgör måste man först gå igenom säkerhetskontroll som på en flygplats. Väskan genomlyses och jag kollas med elektronik bakom ett skynke. ”Inger kommer här fram, här fram förrän han säger sin kärestas namn …” En gammal ramsa från min barndom dyker upp. Jag godkänns, får tillbaka min väska och dörren öppnas in till en ren, sval miljö med ren, sval personal.

För 100 kr (mitt rum kostar 130 SEK/natt)  får jag handdukar, badrock, tofflor och full tillgång till hälsoavdelningen med gym, bastu och pool. Det är framför allt poolen som lockar. Längst upp, nära himlen, med utsikt över en del av helvetet ligger den blåa infinity-poolen. Den kantas av bekväma rottingvilstolar, träd och blommor. En vacker, vilsam miljö som inbjuder till njutning och total avkoppling. Vattnet i poolen känns iskallt, men får snart alldeles lagom temperatur. Så skönt för kroppen att få sträcka ut sig – tyngdlös och fri. Jag ligger i skuggan och lyssnar på inspelningarna från den grupp jag deltar i (mer om det senare) varvat med att läsa en deckare. En bra cocktail av det enkla och det komplicerade i livet. Jag njuter – mycket, länge och totalt.

Avslutar eftermiddagen på balkongen. Det är underbart här då. Skugga från de olika träden, en svalkande bris, ljuset som förändras när solen saktar sjunker in i horisonten. Nu har jag en dejt med en stor, härligt mogen papaya. Vi hörs snart igen. Till dess önskar jag dig uppskattning av det som är!

 

Another day on life´s journey!

With my heart in my throat, and life at stake I cross North Main Road in rush hour traffic on the way to a moment of luxury, vanity and unwordliness.

Along the way, I get the opportunity for a new hairstyle outdoors. I almost wrote “in the freshair”, but that would certainly not be consistent with reality. It would probably be the least true that you can say about the air around North Main Road. Paradoxes continue to speak for themselves. I pass an area that both works as a garbage dump, and homes built of sheet metal profiles, while a truck drives past with the text “Go organic”.

In order to step into the artificial world of luxury that a first class hotel represents one must first go through security as at an airport. The bag is screened and I checked with electronics behind a curtain. Iam accepted, get my bag back and the door opens into a clean, cool environment with clean, cool staff.

For 100 SEK (my room costs 130 SEK/night), I get towels, a bathrobe, slippers and full access to the wellness area with gym, sauna and swimming pool. It is mainly the pool that attracts. At the top, near the sky, overlooking part of hell is the blue infinity pool. It is lined with comfortable resting chairs, trees and flowers. A beautiful, restful environment that invites enjoyment and total relaxation. The water in the pool feels cold, but will soon have just the right temperature. So nice for the body to stretch out – weightless and free. I lie in the shade and listen to the recordings from the group I participate in (more on that later), interspersed with reading a detective novel. A good cocktail of life´s simplicity and complexity. I enjoythe day – a lot, for a long time and totally.

I end the afternoon on the balcony. It’s wonderful here at this time of the day. The shade from the various trees, a cool breeze, the light changubg as the sun slowly sinks into the horizon. Now I have a date with a large, wonderfully ripe papaya. See you soon. Until then I wish you to value what is!

Share