Varje dag besöker jag min lokale fruktleverantör, Inuz, som har ett stånd på hörnet till North Main Road, 100 m från där jag bor. Att äta frukt i Indien är underbart. Inte nog med att det finns rikligt med olika fruktsorter och att det är mycket billigare än hemma – de smakar också mycket bättre, mycket sötare. Kassen i hans hand är ungefär en dagsranson frukt för mig.

Jag börjar dagen med en melon och ett par småbananer. Hemma äter jag ett mål om dagen med späda gröna blad. Det vill jag inte göra här av kärlek till min hälsa och mage. Till lunch mixar jag (jag packade ner en stavmixer) i stället några bananer med lite supergreenspulver, korallpulver (mineraler, t ex calcium och magnesium), lite proteinpulver och vatten till önskad konsistens. Det blir ett mättande mål som också ger mig extra boost av det som kanske saknas i frukten. Jag brukar också äta en papaya eller ananas, några fantastiskt goda apelsiner, en handfull nötter och kanske några torkade aprikoser eller fikon. På den här kosten mår jag så bra. Magen mår bra och slipper förhoppningsvis utsättas för diverse olika bakterieangrepp som kan finnas på lokala restauranter.  Det är lätt att ta med mig frukten om jag ska göra något under dagen.

Frukten tillsammans med nötterna kostar ca 50 kr om dagen. Tillsammans med hyran för rummet motsvarar det vad frukten skulle kosta hemma i Sverige.

Idag har jag utforskat det närmaste shoppingcentrat. Det var ett stort modernt hus i fyra våningar. Det liknar ett europeiskt shoppingcenter. Här finns många märken jag känner igen som Benetton, Levis, Vero Moda m m . Det som är slående är personaltätheten. När jag var på barnavdelningen och tittade på underbart söta små kläder till Vincent, min älskade lille sonson som nu är sex månader, hade jag hjälp av sju män. Storleken på indiska småpojkar och Vincent verkar skilja mycket! Vincent är i och för sig stor för sin ålder, men hans pappa är 1.95 lång och har 48 i skor så han har ju lite att brås på. Men rent allmänt är nog svenska barn större. Det gör det lite svårt med storlekarna. Nåja, jag hittade både det ena och det andra som det ska bli roligt att se på Vincent en dag.

Det märkliga var att det fanns två hela våningsplan med kläder för män, ett våningplan för kläder och leksaker för barn och ett halvt för kläder till kvinnor. En del hade bara färgrika, vackra indiska kläder, punjabis. En otroligt manlig dominas både på utbud och personal.

I morse mötte jag den här söta lilla flickan i parken. Hon går dit varje dag med sin mamma. Tyvärr finns det ingen lekutrustning här. Det hade hon nog uppskattat. Jag har inte heller sett fler barn där. Mest är det vuxna som använder sig av möjligheten att röra på sig – rask promenad eller löpning varv på varv.

.

Vet ni att man kan låna e-böcker via datorn från sitt lokala bibliotek om man bara har sitt lånekortsnummer? Det är ju perfekt när man är borta länge som jag och inte vill släpa med sig tunga böcker. Visserligen får man bara låna två böcker i veckan. Efter 28 dagar försvinner de helt enkelt tillbaka ut i etern. Ingen risk att man glömmer att lämna tillbaka. För snabbläsare som jag finns också en liten butik, Sofias, där man kan köpa begagnade böcker för en billig penning!

 

India is a paradise for a fruitarian!

Every day I visit my local fruit vendor, Inuz, who has a stall on the corner of North Main Road, 100 meters from where I live. Eating fruit in India is wonderful. Not only are there plenty of different types of fruit, and it is much cheaper than at home – they taste much better, much sweeter. The bag in his hand is about one day’s ration fruit for me.

I start the day with a melon and a couple of small bananas. At home, I eat one meal a day with tender green leaves. I do not want to do thishere  out of love for my health and stomach. For lunch I mix (I packed a hand blender) some bananas with a little super green powder, coral powder (minerals such as calcium and magnesium), some protein powder and water to the desired consistency. It becomes a satiating meal that also gives me the extra boost of what might be missing in the fruit. I also eat a papaya or pineapple, some fantastically good oranges, a handful of nuts and maybe some dried apricots or figs. On this diet I feel so good. My stomach is doing well and hopefully I avoid exposure to various bacteria that may exist in local restaurants. It is easy to bring the fruit if I should do anything during the day.

The fruits with nuts cost about SEK 50 per day. Along with the rent for the room this corresponds to what fruit would cost back home in Sweden.

Today I explored the nearest shopping center. It was a large modern building on four floors. It resembles a European shopping center. There are many brands I recognize as Benetton, Levis, Vero Moda etc. What is striking is staffing. When I was in the children’s section and looked at the adorable little outfits for Vincent, my beloved little grandson who is now six months, I had the help of seven men. The size of  Indian boys and Vincent seem to differ very much! Vincent is in himself big for his age, but his dad is 1.95m tall and has size 48 in shoes so he has little to live up to. But in general Swedish childrenare probably bigger. It makes it a little difficult to size. Well, I found this and the other that it will be fun to see on Vincent one day.

The strange thing was that there were two entire floors of clothes for men, one floor for clothing and toys for children and a half for clothes for women. Some had only colorful, beautiful Indian clothes, Punjabis. An incredibly masculine dominance both on the supply and the staff.

This morning, I met this cute little girl in the park. She goes there every day with her mother. Unfortunately there is no play equipment here. She had probably appreciated that. I have not seenany more children there. Mostly adults who use the opportunity to move – brisk walking or running laps on laps.

Share