Livet som det är

Vardagliga reflektioner om livet i stort och smått

Mundekulla Musikfestival

| 0 comments

För 15 år sedan köpte Elmbergs in Mundekulla. Det är otroligt imponerande hur mycket som har gjorts här sedan dess. Varje år sker uppdateringar, tillbyggnader, renoveringar. Nu har de just vunnit en tävling där priset var solceller. Ett helt tak är täckt och det skapar rejäla ekonomiska och miljövinster.

När jag väl kom fram till Emmaboda-trakten började jag med att checka in på Moshults Vandrarhem. Förr var halva delen skola och i den andra halvan bodde läraren. Jag tycker mycket om mitt lilla enkelrum. Det är ljust och känns lugnt. Det finns också ett nyare hus bakom med rum. I det gamla huset är det tydlig retrokänsla. På gott och på ont.

Moshults vandrarhem

 

Det lär visst vara minst 250 gäster här på festivalen just nu. Det märks inte riktigt än. En del bor i rum här, andra i tält. Det ser väldigt gemytligt ut tycker jag. Speciellt gillar jag husbilarna. Jag är lite intresserad. Tänk att komma som en snigel med allt man behöver. Det skulle nog passa en sådan som mig som älskar att leva i och med bilen.

Kvällen började med konsert med Meja. Jag har träffat henne i Båstad några gånger, men aldrig hört henne live. Det visade sig att hon sjunger helt fantastiskt. Hon var också väldigt naturlig och charmig. En riktigt bra konsert. Efter uppträdde Dan Reed som tidigare har varit stor med bandet Dan Reed Network. Han har också en helt otrolig röst. Det tog dock några låtar innan jag kände honom, upplevde hans autencitet. Det kanske bara var så för mig. Bra var det i alla fall!

Festival!

 

Därefter uppträdde en kvinna från Kalifornien som heter Diane Patterson. Hon var helt otrolig!!! En riktig power-kvinna (om man nu kan skriva så) med egen passionerad och engagerad stil. Hon berörde verkligen! Henne lyssnar jag gärna på igen.

Till slut var det underbara sångfågeln Alva Skarps tur. Hon blir bara bättre och bättre. Med underskönt ren och innerlig röst sjunger hon visor blandade med polska och jazz. Ett ljuvligt avslut på kvällen.

Jag är tillbaka vid vandrarhemmet 20 minuter efter midnatt för att upptäcka att dörren är låst och att det bara sitter en rumsnyckel på min nyckelknippa. Intressant! Skönt att det var så enkelt. Inga katastroftankar där jag stod ute i den 11-gradiga stjärnklara Smålandsnatten. Rent lösningsfokus. Jag ringde på – inget hände. Jag upptäckte att det andra huset på baksidan var öppet. Kände på de dörrar som inte hade en nyckel på insidan, men de var låsta. Hittade en soffa i hallen. Hämtade kudde och filt i bilen och la mig tillrätta för natten. Så tacksam för att slippa sova ute även om jag inte kunde ligga rak. Enkelt och naturligt. En man i kalsonger blev lite chockad när han såg mig. Det är smällar man får ta. Efter en stund hör jag en bil och går ut och kollar. I den satt två gäster som hade en nyckel till dörren på sin nyckelknippa och jag kom in och fick njuta av min bäddade, varma och sköna säng. Livet är vänligt! Alltid – på ett eller annat sätt!

Mitt rum

 

Idag på morgonen har jag – efter att ha skaffat en nyckel till källardörren – varit med på morgonsamlingen då vi alla samlas i ring och sjunger/dansar in morgonen. Så fin gemenskap.Bra så här i början. Kommer ihåg från tidigare festivaler att det är lätt att känna sig lite vilsen innan man känner sig delaktig i gemenskapen.  Programmet är väldigt rikt och det blir många val. Generellt är jag mest intresserad av musiken!!! Det blir flera konserter sent i kväll också. Jag har träffat många kära vänner som jag inte sett på ett tag. Härligt. Och nya vänner också. Jag blir så glad av att se alla barn njuta här. Barn som klappar hästarna, leker i hjärtdammen, leker, halvsover på golvet vid konserterna. Ser fram emot några härliga dagar till. Tacksam till alla som är med och skapar den här fina festivalen!! Själv ska jag ha min workshop på lördag kl 17. Lite pirrigt och jätteroligt!

TPeter Elmberg med crew

 

The Music Festival at Mundekulla

15 years ago the Elmbergs bought  Mundekulla. It’s incredibly impressive how much has been achieved here since then. Every year, updates, additions, renovations. Now, they have just won a contest where the prize was solar cells. An entire roof is covered and it creates substantial economic and environmental benefits.

Once I arrived to the vicinity of Emmaboda I checked in at Moshults Hostel. Formerly half of it was a schooll and in the other half the teacher lived. I really like my small single room. It is light and feels peaceful. There is also a newer house behind the school. In the old house, there is clear retro feeling. For good and for bad.

There is supposedly at least 250 people here at the festival right now. This is not evident just yet. Some live inside, others in tents. It looks very cozy I think. I especially  like the motorhomes. I’m a little interested. Imagine coming as a snail with everything you need. It would probably suit someone like me who loves to live in the car.

The evening began with a concert by Meja. I have met her in Båstad few times, but never heard her live. It turned out that she sings quite amazingly. She was also very natural and charming. A really good concert. After Dan Reed performed who previously has been great with the band Dan Reed Network. He also has an incredible voice. However, it took a few songs before I felt him, felt his authenticity. It might have just been so just for me. Well it was really good anyway!

The performances of a woman from California named Diane Paterson really impressed. She was absolutely incredible! A real power-woman with her own passionate and committed style. She (her music) was really touching! She listens I like to watch again.

Ultimately the evening ended for me with the gorgeous singing bird Alva Skarp. She just gets better and better. With the beautifully pure and heartfelt voice, she sings ballads mixed with jazz. A lovely end to the evening.

I’m back at the hostel 20 minutes after midnight to find that the door is locked and that I only one room key on my key ring. Interesting! Glad it was that simple. No catastrophic thoughts as I stood outside in 11-degree starry night Småland. Clear solutionorientation. I rang the door bell – nothing happened. I discovered that the second house on the back was open. Felt the doors that did not have a key on the inside, but they were all locked. Found a sofa in the hall. Picked up a pillow and blanket from my  car and got tucked in for the night. So grateful to avoid sleeping outside even if I could not lie straight on the short sofa. Simple and natural. A man in underwear was a little shocked when he saw me. After a while, I hear a car and go out and check. In it were two guests who had a key to the door on their key ring and I came in and got to enjoy my made up, warm and comfortable bed. Life is friendly! Always – in one way or another!

This morning I have – after getting a key to the basement door – been at morning assembly where we all gather in a circle and sing / dance into the morning. So nice with community.Great in the beginning. I remember from previous festivals that it’s easy to feel a little lost before you feel connected. The program is very rich and there are many choices. Generally, I am most interested in the music! There will be several concerts late in the evening too. I have met many dear friends I had not seen in a while. Wonderful. And new friends too. I’m so happy to see all the children enjoying this. Children who pat horses, play in the heart pond, play, half asleep on the floor at the concerts. Looking forward to some lovely days. Grateful to all who are involved in creating this great festival! Personally, I have my workshop on Saturday at 17. A little nerve-wracking and f

Share

Leave a Reply

Required fields are marked *.


[+] kaskus emoticons nartzco