Ett antagande som vi tidigt lärt oss att tro på är att något är fel. Det är ett av de allra mest grundläggande trossystemen vi har. Det gör att vi tolkar verkligheten genom detta filter och agerar som om det är sant. Det skapar så mycket problem och smärta i vår vardag, i våra relationer och inte minst i vår relation till oss själva. Det känns som om vi är i kamp mot livet. En kamp vi aldrig kan vinna. Men genom att slappna av och inte fokusera på tankar om att något är fel märker vi att vi naturligt är i samklang med det här ögonblicket oavsett vad tankarna säger. Alexander Pope sa: ”One truth is clear whatever is, is right!” Det har sagts av så många kloka personer genom århundranden. Det här ögonblicket visar vad som är rätt.

Det betyder inte att vi inte arbetar för förändring! Tvärtom. Det är en annan myt! Om jag inte tror att något är fel kommer jag inte att göra något för förändring. Men människan är naturligt förändringsbenägen. Det ligger i vår natur att vilja göra det bättre för oss själva och andra. Inte utifrån att något är fel som jag måste förändra för att må bra. När jag mår bra har jag alla förutsättningar för att veta vad som ska göras och att genomföra det. Vi behöver bara gå till oss själva. När fungerar vi som bäst? När vi är arga, besvikna, frustrerade över sakers tillstånd? Eller när vi känner oss stabila, öppna och trygga? Det är egentligen så självklart. Det betyder inte heller att inte tankar och känslor dyker upp som säger att något är fel. Det betyder bara att jag har valet att i stället för att tro på dem, investera i dem, identifiera mig med dem kan jag låta allt vara som det är. Om vi ger hunden godis varje gång den kommer och tigger kommer vi att ha en hund som kommer att fortsätta att komma tillbaka. En lite haltande metafor … men det känns som om det är precis det jag har gjort. Varje gång tanken om att det är något fel – ofta med mig – har jag engagerat mig i den historien, funderat på den, tänkt ut lösningar, oroat mig för utgången. Just de här tankarna har blivit allt mer vanliga och jag har vant mig vid att tro på dem utan att ifrågasätta sanningshalten. Ursprunget är förmodligen att vi vet att vi är något annat än det vi lärt oss att vi är. Att vi är så mycket större. Vi vet instinktivt att vi gör oss till när vi spelar rollen av oss själva. Att vi är så mycket mer än de etiketter vi accepterat om oss själva. Något känns alltså fel. Men varje gång jag inte följer med i historien, varje gång jag låter allt vara finns en harmoni och enkelhet som känns bra. Ett litet barn har ännu inte lärt sig att något är fel. Det uttrycker det som upplevs spontant och självklart. Tvivel på vårt eget värde är något som kommer med tiden. Alla som har sett en tvååring se sig själv i spegeln med glädje och tillfredsställelse vet detta. Här är en underbar video där en tvååring dansar med stor glädje och i fullständig trygghet om att allt är väl. Just nu – om du inte följer med i några tankar, bara låter allt vara – är det något som är fel då? Och nu? Och nu? Så glad och tacksam för att motstånd, konflikt och motsatser bara är begrepp som kommer och går. Det som upplever allt detta är alltid likadant – vidöppet och okej precis som det är. Yippee!!

Something is wrong … or not?

An assumption which we have learned to believe at an early age is that something is wrong. It is one of the most basic belief systems we have. This means that we interpret reality through this filter and act as if it is true. It creates so much trouble and pain in our daily lives, in our relationships and especially in our relationship with ourselves. It feels as if we are struggling against life. A battle we can never win. But by relaxing and not focusing on thoughts that say that something is wrong, we notice that we are naturally in tune with this moment whatever thoughts say. Alexander Pope said: “One truth is clear whatever is, is right!” It has been said by so many wise people through centuries. This moment is what is right. That does not mean we do not do anything to change! On the contrary. That is another myth! If I do not think anything is wrong, we  will not do anything to change. But man is naturally prone to change. It is in our nature to want to do better for ourselves and others. Not on the basis that something is wrong that I have to change in order to feel good. When I feel good, I have all the prerequisites in order to know what to do and to implement it. We just need to go to ourselves. When are our actions the best actions? When we are angry, disappointed, frustrated with the state of things? Or when we feel stable, open and secure? It’s really so obvious. Nor does it mean that thoughts and feelings will not arise that say that something is wrong. It just means that I have the choice to instead of believing in them, invest in them, identify with them, I can let everything be as it is. If we give the dog treats every time it comes and begs we will have a dog that will continue to come back. A bit lame metaphor … but it feels like it’s exactly what I’ve done. Every time the idea that there is something wrong – often with me – I have committed myself to that story, thought about it, thought out solutions, worried about the outcome. Just these thoughts have become increasingly common and I have got used to believe them without questioning if they are true. The origin is probably that we know that we are something other than what we have learned that we are. That we are so much greater. We know instinctively that we create ourselves when we play the role of ourselves. That we are so much more than the labels we accept about ourselves. Something feels wrong then. But every time I do not follow the story, every time I let it all be a harmony and simplicity it feels good. A small child has not yet learned that something is wrong. It expresses what is perceived spontaneously and naturally. Doubts about our own value is something that comes with time. Anyone who has seen a two year old look at himself in the mirror with joy and satisfaction knows this. Here is a wonderful video where a two year old is dancing with great joy and in complete confidence that all is well. Right now – if you do not keep up with some ideas, just let it all be – is it something that is wrong then? And now? And now? So happy and grateful that resistance, conflict and contradictions are only concepts that come and go. That experiencing all of this is always the same – wide open and okay just as it is. Yippee!

Share