Den mänskliga organismen har utrustats med förmåga till tårar och skratt. Vilken tillgång. I denna intelligenta kropp/sinnesfunktion är tårar kroppens naturliga sätt att följa upp en tanke/upplevelse. Det sker med automatik. Befriande, förlösande tårar. Om vi inte fokuserar på historien, försöker tolka, förstå, analyserar vad som har hänt, förutspår vad som kommer att hända, finns inget drama. Bara dessa sköna rensande opersonliga tårar.
För ett par dagar sedan vaknade jag med kroppssensationer som jag skulle beskriva som ledsenhet. De fick vara där. De hörde inte ihop med någon speciell historia, hade kanske triggats av en dröm. När jag sedan öppnade datorn och läste något blev kroppssensationerna mer intensiva. Tårar började rinna. Det var så uppenbart att även om orden jag hade läst hade accentuerat känslan så hade den inte med något speciellt att göra. Kroppen grät. Och det fick den så klart göra. Utan sammankopplingar med en historia är det bara njutbart. Oavsett vad vi har lärt oss att kalla känslan. Fritt och befriande.
Snart är en helt annan sensation “här”. Det blir så uppenbart när något får vara som det är att det inte stannar. Någonsin. Allting är en ögonblicksupplevelse som avlöses av en annan. Det blir en paradox. När vi är rädda för att uppleva något som det är och försöker fixa med det på olika sätt märker vi kanske inte att den faktiskt transformeras av sig självt. Att den aldrig har haft någon makt eller egen existens.
Kanske har du lagt märke till hur nära gråt och skratt är. Hur lätt det är att tårar övergår i skratt eller tvärtom. När tårar får falla fritt är det inte ovanligt att skrattet lurar bakom knuten. Jag har varit med om att sitta på sjukhuset med nära vänner efter ett dödsfall. Vi hade inga historier om hur det borde vara och det blev en salig blandning av tårar och skratt. Personalen var lite förundrad, men det var så naturligt, befriande och helt enkelt som det var.
Jag kommer ihåg att jag har läst någonstans att när man undersöker tårar visar det sig att de innehåller stresshormoner. Gråt är alltså ett av kroppens sätt att hantera överskott av stresshormoner, att skapa balans. När man gjorde samma undersökning av tårar som fallit vid lökhackning fann man inte några stresshormoner. Tänk så intelligent kropp/sinnesfunktionen är!!!
Fördelarna med att skratta känner vi alla till. Ett härligt gapskratt får hela kroppen att slappna av. Också ett sätt för kroppen att omvandla stress. Då finns ingen upplevelse av att vara en person. Det är helt enkelt bara skrattande som händer. Det påminner oss om vår sanna natur som alltid är lugn och klar; skapar ett igenkännande av den självklara samhörighet som är det vi är. Det förbättrar också syreupptagningsförmågan och immunförsvaret.
Talesättet ”Ett gott skratt förlänger livet” kan alltså ha sin sanningshalt. Statistik visar att vi skrattar allt mindre ju äldre vi blir. (Ett dagisbarn lär skratta 400 gånger om dagen. När vi har blivit 35 år är vi nere i 15.) Kanske hör det ihop med att vi successivt har lärt oss att alltmer fokusera och tro på tankar – tankar som oftare är negativa än positiva – oftare fokuserar på problem än på möjligheter.
För länge sedan läste jag en bok om en man som fick en livshotande sjukdom. Han checkade ut från sjukhuset och tog ett hotellrum tvärs över gatan. Dagarna tillbringade han med roliga böcker och skojiga filmer. Han skrattade sig frisk. (Norman Cousens)
När jag skriver kommer jag också ihåg en meditationsform där vi började med att gråta högljutt i några minuter. Därefter skrattade vi tillsammans lika länge och avslutade i tystnad. Det handlade lite om ”fake it until you make it”. Sinnet var i alla fall väldigt stilla när vi kom till slutet av meditationen.
Livet är oändligt generöst med möjligheter till både gråt och skratt. Jag upplever det väldigt befriande att inte längre behöva fundera ut vad något av det betyder. De är helt enkelt den nuvarande upplevelsen som den är. Yes.
Tears and laughter
The human organism has been equipped with the ability for tears and laughter. What a resource. In this intelligent body / mind function tears are the body’s natural way to follow up a certain thought / experience. It is done automatically. Liberating, relieving tears. If we do not focus on the story, trying to interpret, understand , analyze what has happened, predict what might happen, there is no drama. Just these beautiful cleansing impersonal tears.
A few days ago I woke up with body sensations that I would describe as sadness . It was simply there. They were not connected with any particular history, had perhaps been triggered by a dream. When I opened the computer and read something the body sensations became more intense . Tears began to flow . It was so obvious that even if the words I had read had accentuated the feeling, it did not have anything to do with something special. The body was crying. And of course it could do so. Without interconnections with a story, it is just enjoyable. Whatever we have learned to call this feeling. Free and liberating.
Soon a completely different sensation is arising ” here”. It becomes so obvious when we let things be that it doesn´t stay. Ever. Everything is an instant experience that is replacedby another . It becomes paradoxocaö. When we are afraid to experience something as it is and try to fix it in different ways , we may fail to notice that it actually is transformed by itself. That it has never had any power or existence of its own.
Maybe you’ve noticed how close tears and laughter are . How easy it is that tears turn into laughter or vice versa. When tears may fall freely, it is not uncommon for the laughter to be lurking around the corner. I’ve been sitting at the hospital with close friends after someone dying. We had no stories about how it should be and it was a mixture of tears and laughter. The staff was a little surprised , but it was so natural , liberating and just as it was.
I remember I having read somewhere that when one examines tears, it turns out that they contain stress hormones. Crying is thus one of the body’s ways to deal with excess stress hormones, to create balance. When they studyied tears from onion cutting they found no stress hormones. Imagine how intelligent the body/mind function is!
We all know the benefits of laughing. A beautiful belly laugh makes the whole body relax. Also a way for the body to convert stress. Then there is no experience of being a person, of separation. There is simply laughing happening. It reminds us of our true nature which is always calm and clear ; creates a recognition of the natural connection and union of everything. It also improves oxygen uptake and the immune system.
So the saying ” A good laugh prolongs life “may have its point. Statistics show that we laugh less and less the older we get. ( A kindergarten child laughs 400 times a day. When we are 35 years old we only laught 15 times a day. ) This might be due to the fact that we have gradually learned to increasingly focus on and belief in thoughts – thoughts that are more often negative than positive – often focus on problems rather than on opportunities.
A long time ago I read a book about a man who had a life-threatening illness . He checked out of the hospital and took a hotel room across the street. He spent his days with funny books and comedies. He laughed his way to health. ( Norman Cousens )
When I write this, I am reminded of a form of meditation where we started to cry loudly for a few minutes . Then we laughed together for the same amount of time and ended in silence. It was a little about ” fake it ´til you make it .” The mind was however very still when we got to the end of the meditation.
Life is infinitely generous with opportunities fpr both tears and laughter. I find it very liberating to no longer have to figure out what any of it means. They are simply the current experience as it is. Yes.
Share