Tiden går både väldigt fort och står stilla. En stor del av tiden är i meditation och då kan det ibland upplevas tidlöst och ibland som om tiden står stilla. Dagarna rinner undan.

Vi har haft tur med vädret. Det har varit mulet eller disigt i princip hela tiden sedan vi kom. När vi igår fick en dag i full sol märkte vi skillnaden. Oavsett är det väldigt varmt i meditationsrummet mitt på dagen. För att inte tala om promenaderna till och från. En dag regnade det till och med en kvart. Det dånar allt som oftast. Det är bönder som spränger för att hitta vatten. Igår såg jag en man med pendel ta ut vatten för en ny brunn på en gård. Läget är lätt desperat. 

I fredags hade vi lite extra ledig tid innan vår helgretreat började. Det var mulet så Annie och jag passade på att besöka Shiva-templet, Arunachalaswara eller Annamalaiyar Tempel. Det lär vara Indiens/världens största tempel tillägnat Shiva och det var i ett källarutrymme här man hittade Ramana och började ta hand om honom. 

Tempelområdet täcker 10 hektar och har fyra ingångsbyggnader. Det högsta är 11 våningar högt, 66 meter. En del av templet är från 800-talet. Det inrymmer många små tempel tillägnade olika guddomar. 

Det var en helt fantastisk upplevelse. Mycket stark energi. Vackert,! Utskurna granitarbeten överallt. Vi köade med många indier för att komma in i det allra heligaste och få aska i pannan av en präst där. Speciellt också eftersom Arunachala ligger direkt bakom och är så närvarande var man än tittar!

Det förvånande var att vi var de enda västerlänningarna. Det gjorde att vi fick mycket uppmärksamhet. Många tittade och flera kom fram och ville ta kort på sig tillsammans med oss. Mycket märklig upplevelse. Vi satt på en trappa och bara njöt av att se alla som kom och gick. De flesta kvinnorna hade röda eller rödgula saris.

En svår upplevelse att beskriva.

Med mediterandet går det bra. För min del är morgon- och lunchmeditationerna djupa, expansiva och sköna. Kvällsmeditationerna har ibland dock varit rejält utmanande. Ont i kroppen, restless legs, myror som kryper overallt (känns det som). Inte lätt att sitta stilla med allt detta. Ibland känns det som om Sat Shree måste ha ställt in klockan på fyra timmar i stället för 1,5 eller två. Jag sitter kvar så länge jag kan, sedan sitter jag still lite till. Därefter rör jag på mig.

Det är superstarka meditationer oavsett hur de upplevs. Ibland – som i går kväll – raglade jag hem. Svårt att hålla balansen. Och eintressant natt med mycket starka energier och kundaliniupplevelser.  Det har funnits ögonblick då jag undrat  jag hur jag kunde bestämma mig för att vara med om detta utmanande. Men för den allra största delen är jag så tacksam och glad att jag är här.

 

The biggest Shiva temple in India & the meditations

Time passes both really fast and stands still. A great deal of time is spent in meditation and then it can sometimes appear timeless and sometimes as if time stands still. Days flows by.

We have been lucky with the weather. It has been cloudy or hazy almost all the time since we arrived. When we last had a day in the full sun, we noticed the difference. Regardless it’s very hot in the meditation room at midday. Not to speak of the walks back and forth. One day it rained for 15 minutes. There are bangs heard now and then. That is the farmers that detonates to find water. Yesterday I saw a man with a pendulum taking out water on a farm. The situation is getting pretty desperate.

On Friday we had some extra time off before our weekend retreat began. It was overcast so Annie and I took the opportunity to visit the Shiva Temple, Arunachalaswara or Annamalaiyar Temple. It is said to be India´s / the world’s largest temple dedicated to Shiva and it was in a basement here that Ramana was found.

Temple area covers 10 hectares and has four entrance buildings. The highest is 11 stories high, 66 meters. Part of the temple is from the 9th century. It houses many small temples dedicated to different deitites.

It was an absolutely amazing experience. Very strong energy. Beautiful,! Cut granite work everywhere. We queued with many Indians to enter the Holy of Holies and receive ashes on the forehead of a priest there. Especially powerful and stunning because Arunachala is located directly behind and is so present wherever you look!

The surprising thing was that we were the only westerners. This meant that we got a lot of attention. Many looked and several came up and wanted to take photos  with us. Very strange experience. We sat on the stairs and just enjoyed watching everyone who came and went. Most women had red or reddish yellow saris.

A difficult experience to beskriva.

I am doing fine with the meditating. For my part, morning and lunch meditations are deep, expansive and beautiful. Evening meditations have sometimes, however, been somewhat of a challenge. Body pain, restless legs, ants crawling everywhere (a felt sense of that). Not easy to sit still with all this. Sometimes it feels as if Sat Shree must have set the clock to four hours instead of 1.5 or two. I sit there as long as I can, then I sit still some. Then I move.

It is super strong meditations regardless of how they are perceived. Sometimes – as last night – I staggered home. Hard to keep my balance. And an interesting night with very strong energies and kundaliniexperiences. I have had moments where I wonder how I could decide to be a part of something so challenging. But for the most part, I am so grateful and happy that I’m here. Really.

Share