Ett uttryck som används mycket är ”att låta allt vara som det är”. För mig har det uttrycket haft många betydelser vid olika tidpunkter i mitt liv. Jag har länge vetat att det är det livet handlar om för mig. Jag har bara inte riktigt vetat vad det betyder. Jag kan fortfarande inte säga att jag absolut vet det. Min förståelse fördjupas hela tiden. Jag kan inte ta något som ett slutgiltigt svar längre för jag ser hur min tolkning ändras över tid.

Som jag ser det idag handlar det om att inte följa med i tolkningarna av det här ögonblicket, historien som knyter ihop det här ögonblicket med fiktiva tidigare ögonblick och skenbart framtida ögonblick. Att helt enkelt bara slappna av och tillåta de fysiska sensationerna i kroppen att få vara som de är. Att se om jag kan ”öppna mig” för dem i allt större utsträckning, slappna av med dem mer och mer. (Lurigt med begrepp som ”öppna mig” eftersom det inte finns något stängt här … men använder det uttrycket för att peka i den riktningen.) Då blir beskrivningarna allt mer subtila tills jag inte längre kan säga något alls om det här ögonblicket. Det är bara upplevandet – naket, rått och radikalt öppet. Det är att låta det vara som det är.

Vi har lärt oss att vara rädda för, försöka undvika och förändra vissa upplevelser för att de tolkats som farliga, obehagliga, negativa. Och vårt liv handlar om att uppleva så mycket positivt som möjligt. Strategierna för att undvika kan vara mer eller mindre subtila. Allt från att vi vänder oss mot något som ger oss tillfällig lättnad som mat, alkohol, droger, TV-tittande e dyl. Det absolut vanligaste sättet att slippa uppleva något är att fokusera på våra tankar, berättelser om verkligheten, analyser och reflektioner. Därför hjälper det i början att sluta tänka en liten kort stund och bara tillåta allt att vara som det är i det ögonblicket. Tankar i sig är inte något problem, men vårt fokus på, vår analys av och tro på tankar gör oss förvirrade och trötta.

Det är en otroligt befriande och omvälvande upplevelse att upptäcka hur okej allting är när det får upplevas som det är. Det går inte att skilja på sk negativa och positiva känslor om jag bara går till upplevandet av det jag lärt mig att kalla kroppssensationer. Det bara är. Inget att vara rädd för. Inget jag behöver förändra eller undvika. I och med det har jag tillgång till min fulla kraft att vara det bästa jag kan vara utan att bli begränsad av inlärda tankar och idéer om mig själv, andra och världen. Det betyder faktiskt ökad förmåga att agera och förändra när dessa handlingar inte är grundade i rädslor och trossystem om begränsningar och brist.

Livet är förunderligt – ett ögonblick i taget. Så tacksam!

Share