Så är hemsidan uppe igen. Puh. Det var lite osäkert ett tag om alla gamla inlägg skulle finnas kvar. Skönt att se att allt fungerar som vanligt.

Förra helgen medverkade jag i en dag i tystnad som arrangerades av Svenska Kyrkan i Båstad. En god vän till mig som går i min grupp i Båstad kom tillsammans med prästen, Eva Gullmo, på idéen att testa att arrangera en retreatdag i Båstad och  jag bjöds in att vara med. Det blev en riktigt fin dag för oss alla. Vi var sexton stycken som deltog. Vi började med frukost i församlingsgården. Under tiden vi åt presenterade vi oss och dagen. Jag gick igenom några av mina erfarenheter av att vara i retreat och hur man kan förhålla sig till det som dyker upp under dagen. Att vara utan distraktioner och något att göra gör ju att det som ligger under ytan kan dyka upp. Vi kan få alla möjliga upplevelser. Att låta allt få vara som det är är det bästa rådet. Att inte fokusera på tankarnas tolkningar utan gå till det direkta upplevandet av det som ses, hörs, känns i kroppen. Det är också fint att låta alla få ha det här tysta rummet för sig själva. Det måste inte se ut på ett visst sett. Dagens olika aktiviteter var erbjudanden, inte måsten eller rekommendationer. Därefter gick vi in i tystnaden tillsammans och vandrade över till underbara Båstad kyrka. Ute föll snön stilla. Det gjorde att vi bäddades in i tystnad och mjukhet.

I kyrkan satt vi på stolar i en halvmåne framför altaret. Varje person fick en sten. Eva Gullmo ledde en kort vägledning där vi uppmuntrades att tänka att våra bördor, oro och bekymmer las i stenen. Därefter fick varje person lägga stenen i en korg på altaret.

Mellan de olika programpunkterna fanns utrymme att bara vara. Att sitta någonstans i kyrkan eller församlingsgården, att gå en promenad eller att färglägga bilder i ett rum i Församlingsgården. Själv gick jag en promenad ner till havet. “Snön faller och vi med den …” En halvtimmes taktik massage erbjöds också varje deltagare. Ännu ett sätt att ge sig själv ökad möjlighet till avspänning.Sedan ledde jag ett pass med aktiv avspänning. Vi låg på yogamattor och övade på att känna igen avspänning i kroppen bl a med hjälp av massagebollar. Att lägga märke till hur vi spänner oss vid smärta och hur det ger upphov till ökad smärta är fint att bli medveten om. Och att upptäcka vad som händer om jag – kanske med andningens hjälp – släpper taget om spänningen och motståndet. Något att ta med sig in i resten av dagen. Detta gäller ju inte bara fysisk smärta och spänning. Det är något som är gemensamt för all smärta. Vi avslutade med en liggande stilla kroppsinriktad avspänning.

En utsökt vegetarisk lunch avåts i tystnad med mjuk musik i bakgrunden och fungerade som smakförhöjare!

Halv tre guidade jag en meditation i kyrkan. En meditation där vi fick en chans att upptäcka hur alla upplevelser kommer och går och att jag är kvar hela tiden. Upplevandet, det jag är förändras inte när de olika upplevelserna – tankar, kroppsensationer, hörande – avlöser varandra. Det var fantastiskt att sitta tillsammans i tystnad i kyrkorummet. Vi var flera som satt kvar mycket länge.

Eva präst ledde oss en vacker avslutande ceremoni innan vi bröt tystnaden vid fikat för att dela lite om hur dagen hade varit. Det var så fint att höra om allas upplevelser. Flera berättade om vilan i att inte behöva ta ansvar för eller hänsyn till någon annan än sig själv. Att få ha helt fokus på vad jag behöver och vill just nu. Det blev så tydligt hur mycket vi är uppmärksamma på andra och deras önskningar. Hur vi ofta anpassar oss, söker bekräftelse genom små handlingar, leenden, blickar. Att inte ens söka någon annans blick var vilsamt! Flera bekräftade hur lyxigt det kändes att få bli omhändertagen på det här sättet, lämna alla “måsten” och “borden” hemma och bara vara en stund.

Vi kommer att fortsätta med de här dagarna. Nästa gång blir nog i april. Det ser jag fram emot. Jag återkommer med datum när det är klart.

 

A day in silence

The website is now up and running again. Phiu… It was a little uncertain for a while if the old posts would remain. Good to see that everything works as usual.

Last weekend, I participated in a day of silence, which was arranged by the Swedish Church in Båstad. A good friend of mine who is in my group in Båstad had together with the minister, Eva Gullmo, come up with the idea to arrange a retreatday in Båstad and I was invited to take part. It was a really good day for all of us. We were sixteen who attended. We started with breakfast in the parish house. While eating we introduced ourselves and the day. I talked about some of my experiences of being in retreat and how to react to the unexpected that might arise during the day. Being without distractions and nothing to do mean that what lies beneath the surface can appear. We can get all kinds of experiences. To let everything be would be the best advice. Not to focus on the thoughts interpretations but instead go to the direct experience of what is seen, heard, felt in the body. It’s also nice to let everyone have this silent room for themselves. It does not have to look a certain way. The day´s activities were offers, not musts or recommendations. Then we went into the silence together and walked over to the wonderful Båstad church. Outside the snow fell quietly. This meant that we were embedded in silence and softness.

In the church, we sat on chairs in a crescent in front of the altar. Each person was given a stone. Eva Gullmo held in a short guidance which we were encouraged to think that our burdens, worries and concerns  were in the stone. After that, each person put the stone in a basket on the altar.

Between the different parts of the program there was space to simply be. To sit somewhere in the church or parish house, go for a walk or to color images in a room in the parish house. I went for a couple of walks down to the sea. A half hour of tactile massage was also offered to each participant. Another way to greater  relaxation and rest.

After that I guided a session of active relaxation. We lay on yoga mats and practiced recognizing relaxation in the body among other things, with the help of massage balls. Noticing how we resist pain and how it causes increased pain is something that is good to be aware of. And to discover what happens if I – perhaps with the help of breathing – let go of the tension and resistance. Something to bring into the rest of the day. This applies not just to physical pain and tension. It is something that is common to all pain. We finished with a lying down still body-oriented relaxation.

A delicious vegetarian lunch avåts in silence with soft music in the background and worked as a flavor enhancer! Bjärehalvön 1 L

Mid afternoonI guided a meditation in the church. A meditation where we got a chance to discover how all experiences come and go and that I’m there all the time. Experiencing – what I am – does not change when the different experiences – thoughts, body sensations, hearing – that constantly appear and disappear. It was amazing to sit together in silence in the church. Several of us remained sitting for quite some time.

Eva minister led us in a beautiful closing ceremony, before we broke the silence at the coffee table by sharing a little about how the day had been. It was so nice to hear about everyone’s experiences. Several talked about the rest that comes from not having to take responsibility for or account for anyone other than yourself. To have completely focus on what I need and want right now. It became so clear how much we are aware of others and their desires. How we often adapt, seek confirmation through small actions, smiles, eye contact. That not even seeking eye contact was very restful! Several confirmed how luxurious it felt to get pampered in this way, leave all the “haves” and “shoulds” at home and just be as the moment.

We will continue offering these days. Next time will probably be in April. I look forward to it. I will let you know the date once it has been decided.

Share