Beroende är intressant. Det är något som gäller de allra flesta av oss. Även om vi inte är beroende av något som anses som ett missbrukande, som är socialt mindre acceptabelt eller är mer dysfunktionellt har nog de allra flesta något de är beroende av. Något som skulle vara kännbart att avstå ifrån. Inte minst är vi beroende av våra historier om verkligheten. Som vi kanske många gånger inte är medvetna om. Vi kanske får vår tillvaro att kännas roligare genom att se på TV, läsa böcker, småäta. Inget av detta är rätt eller fel. Det är bara intressant att bli mer medveten om att jag gör de här sakerna för att slippa känna uttråkning, ledsenhet, ensamhet, oro. Att vara medveten är ju nödvändigt för att göra medvetna val. Och jag kan förstås fortsätta att göra samma val, men om jag gör det medvetet är det inte automatiskt styrt av vanor, mönster och inlärda sätt att vara.

Under många år var jag beroende av Coca cola light. Mot slutet drack jag 3 liter om dagen. Det var ett klockrent beroende som jag dessutom skämdes över. Jag hade extra flaskor gömda så att jag inte skulle behöva vara utan. När jag åkte bort planerade jag för att vara säker på att det skulle finnas tillgängligt. Det kändes pinsamt. Jag var helt medveten om att det var ett beroende, att det fick mina dagar att kännas lättare och med mer energi. Och jag var inte redo att sluta förrän jag var det.

En dag hörde jag en grannes barn gå förbi min trädgård med en kompis. Han sa: “Där inne bor det en tant som dricker 3 liter coca cola light om dagen.” Det hade tydligen pratats om mitt beroende hos grannarna. Ridå. Det kändes verkligen pinsamt. Och så sant. Det var en riktig väckarklocka. Jag hade försökt sluta många gånger, men mådde så himla dåligt. Intensiv huvudvärk, illamående, irritation, depression. Vid den här tiden, för 22-23 år sedan, hade jag börjat att arbeta med healing. Under en av våra kurser bad jag inåt om hjälp med att sluta.  Alla kursdagarna hade jag som en varm hand över solarplexus. Mycket energi som andra kunde känna. Jag drack ingen cola och fick inga abstinenssymtom (utrensningssymtom). Det var över.

Jag märkte under de kommande åren att jag inte kunde dricka för då kunde jag inte sluta igen. Jag var i Peru och ibland fanns det bara cola att köpa att dricka. Direkt sög beroendet igen och jag bestämde mig också för att inte gå den vägen.

I början av augusti o år gick jag förbi hyllan med cola i mataffären och köpte tre småflaskor med mig hem. Jag var så otroligt förvånad. Varför efter all den här tiden? Jag har inte känt någon längtan eller något sug på många, många år. Och så plötsligt köper jag med mig hem … Att dricka det var helt underbart. Vilken kick! Och så gott! Biokemi. Beroendehjärna. Jag märkte att jag fick mycket mera gjort, mer energi. Ganska snart förstod jag att det måste finnas någon mening med det här. Något jag kan lära mig eller få insikt om. Jag har ju – som du som läst bloggen tidigare kanske vet – under ett bra tag nu haft som intention att möta allt som är oupplevt, allt som hindrar mig från att leva sanning och kärlek fullt ut.

Jag försökte sluta efter en vecka, mådde jättedåligt – men är ju mer van vid sådant idag så det kändes inte som ett problem. Och ändå efter några dagar köpte jag cola igen. Och igen. Så gick tiden. Efter tre veckor skulle jag till England för en retreat med Sat Shree. Jag fick packa ner en halvliters flaska till varje dag för det kändes inte som rätt tillfälle att må dåligt. Jag kom hem mitt i natten till parkeringsgaraget i Malmö och så startade inte min bil. Fick vänta på vägassistans och kom därför hem på morgontimmarna. Kl 9 dagen efter (efter bara några timmars sömn) hade jag bokat tid för en skype-session med en Zen Coach som ett led i vägen mot certifiering. 

Det var uppenbart för mig att jag ville använda den här sessionen för att undersöka vad det här handlade om. Min intention för sessionen var tydlig. Jag började med att slappna av, vara närvarande, gå in i kroppen och utforska hur den kändes. Jag bad om att få vägledning kring beroendet. Direkt dök en subtil session kring solarplexus upp.  Jag  hälsade på den och talade om att jag var redo att lyssna och vara närvarande med sensationen. Sa helt enkelt ja till den precis så som den var. Jag fick då reda på att sensationen hade med beroendet att göra och att här fanns information till mig. Det var tydligt att beroendet hade aktualiserats för att jag skulle känna detta och också förstå varför. Jag frågade om varför jag hade druckit coca cola då för länge sedan och fick svaret att det var för att jag inte klarade av att vara mig själv, att leva min sanning. När jag tittade tillbaka på den tiden såg jag att det stämde. Det var en jobbig tid i mitt liv där jag anpassade mig extremt mycket för att upprätthålla status quo. Det var så intressant att se. Det hade jag faktiskt inte sett så tydligt tidigare. Minnet av då jag slutade förra gången och värmen, healingen över solarplexus dök också upp. Något jag hade glömt bort totalt. Det var också så att med arbetet som healer kom en ökad förmåga och möjlighet att vara mig själv. Att ta ställning för vad jag tyckte var viktigt och sant.

Det var en mycket kraftfull session och efter kom inte suget efter cola tillbaka. Jag har inte rört det sedan dess och inte heller känt någon som helst längtan efter det. Det som var häftigast var att jag inte heller fick minsta lilla huvudvärk eller illamående. Det var som alltihop löstes upp i intet när jag var med sensationerna i kroppen, sa ja till det och förstod vad det har handlat om. Det är bara att buga sig i största ödmjukhet och tacksamhet inför livets mirakel. Och inse kraften i att tillåta det som är, att vara som det är. Att verkligen känna det som känns i ett “ja”. Det är grunden till transformation.

Tacksam!!!

 

My addiction to Diet Coke

Addiction is interesting. It is something that applies to most of us. Although we may not have what is considered an abusive addiction, a socially less acceptable or more dysfunctional addiction, we probably have somethi we depend on. Something that would be hard to stop doing. At least, we depend on our stories about reality. Thatwe often are not aware of.. We may have our lives feel more fun by watching TV, reading, snacking. None of this is right or wrong. It’s just interesting to be more aware that I do these things to avoid feeling boredom, sadness, loneliness, anxiety. To be aware is of course necessary to make informed choices. And I can continue to make the same choice, but if I do it consciously, it is not automatically controlled by habits, patterns and learned ways of being.

For many years I was addicted to Diet Coke. Towards the end I drank 3 liters a day. It was an obvious addiction, I also feltreally ashamed. I had extra bottles hidden so that I would not have to be without. When I went away, I planned to be sure that it would be available. It felt embarrassing.. I was completely aware that it was an addiction, that it made my days feel lighter and that it gave me more energy. And I was not ready to quit until I was.

One day I heard a neighbor’s child walk past my garden with a friend. He said: “In that house there is a lady who drinks 3 liters of Diet Coke a day.” They had apparently been talking about my addiction at the neighbors.Ouch. It felt really embarrassing. And so true. It was a real wake-up call. I had tried to quit many times, but felt so very bad. Intense headache, nausea, irritability, depression. At this time, 22-23 years ago, I had begun to work as a healer. During one of our courses, I prayed inwardly for help to quit. All course days, I had a warm hand over the solar plexus. Much energy that others could feel. I had no coke and had no withdrawal symptoms (purging symptoms). It was over.

I noticed in the years to come that I could not drink because then I could not stop again. I was in Peru, and sometimes there was only Coke drink.I noticed directly how the addiction set int and also decided to not go down that route.

In early August,this year I walked past the shelf with Coke in the grocery store and bought three small bottles. I was incredibly surprised. Why after all this time? I have not felt any desire or craving for many, many years. And then suddenly I find myself buying and drinking … To drink it was absolutely wonderful. What a kick! And it tasted so good. It actually made me feel happy. Proof of biochemistry. Addiction brain. I noticed that I got a lot more done, more energy. Pretty soon, I realized that there must be some sense in this. Something I can learn or gain insight around. I’ve – you who read the blog before, you may know – for some time now had the intention to meet all that is unexperienced, all that prevents me from living truth and love fully.

I tried to quit after a week, felt really bad – but I am more accustomed to such feelings today and can allow them more, so it did not feel like a problem. And yet after a few days I bought coke again. And again. So time passed. After three weeks, I went to England for a retreat with Sat Shree. I had to pack a half-liter bottle for each day since  it did not feel like the right time to feel sick. I came home in the middle of the night to the parking garage in Malmö and my car did not start. Had to wait for roadside assistance and therefore came home in the morning hours. At 9 am the day after (after a few hours of sleep), I had an appointment for a Skype session with a Zen Coach as part of the road to certification.

It was obvious to me that I wanted to use this session to explore what this was about. My intention for the session was clear. I started to relax, be present, enter my body and explore how it felt. I prayed for guidance on the addiction. A subtle session at the solar plexus up showed up more or less directly. I greeted it and mentioned that I was ready to listen and be present with the sensation. Simply said yes to it exactly as it was. I was then told that the sensation had to do with the addiction and that this information was available to me. It was clear that addiction had arisen again for me to feel this sensation fully and also understand why. I asked why I had been drinking Coca Cola a long time ago and was told that it was because I was not able to be myself, to live my truth. When I looked back on that time, I saw that it was true. It was a difficult time in my life where I adapted a lot in order to maintain the status quo. It was so interesting to see. I had not actually seen this clearly before. The memory of when I quit last time and the wamrth, the healing of the solar plexus also appeared. Something I had forgotten totally. With working with healing came an increased ability and opportunity to be myself. Taking a stand for what I thought was important and true.

It was a very powerful session and after there was no cravinge for Coke any more. I have not touched it since then, nor felt any desire for it. The coolest thing was that I had not the slightest headache or nausea. It was like everything dissolved into nothing when I was with sensations in the body, said yes to it and understood what it was about. I can only bow down in total  humility and gratitude for the miracle of life. And realize the power of allowing what is, to be as it is. To really feel what you feel in a “yes”. It is the foundation for transformation.

Grateful!!!

Share