Så här års är det fullt upp för oss trädgårdsmästare. I den yttre trädgården är det så uppenbart vad som behövs göras. I den inre trädgården är det kanske inte lika tydligt. Det förutsätter inkännande, lyssnande, närvaro. Något som de flesta behöver träna upp.

Som trädgårdsmästare är det framför allt två saker som är viktiga. 1. Vi behöver hitta rätt miljö för våra växter. Varje växt är unik och vill ha sina egna optimala omständigheter. Planterar vi den fel eller på fel plats hjälper det inte hur mycket – och det blir mycket arbete – vi än försöker ta hand om den. Den trivs inte ändå. Vi kan förstås skapa miljöer som passar bättre. När vi vet vad just den växten trivs bäst med. Solälskande växter på platser där det är mycket sol. Tåliga växter är inte lika kinkiga. De känsliga behöver mycket omtanke och omvårdnad. Jag har t ex planterat gentiana i alla mina trädgårdar och jag har ännu inte fått den att överleva någonstans. Det är ju en alpväxt som tydligen vill ha det annorlunda än de platser jag har planterat den på. Jag såg för ett par dagar sedan en bädd med fantastisk dill. Imponerande för mig som har sått dill varje år här i Hannabad utan framgång. Nu har jag slutat. (Hedrande talesättet: Definitionen på galenskap är att göra en sak som inte fungerar om och om igen.) Vi gör det enklare för oss som trädgårdsmästare om växterna får leva där de trivs naturligt. Jag har t ex valt att inte plantera växter som rådjur älskar. Det gör mitt liv gladare.

På samma sätt är det med oss människor. Man kan ju se vårt kropp/sinnessystem som en växt i trädgården av miljöer vi vistas i. Vi kan funka i alla miljöer. Vi vet dock alla att det finns miljöer som upplevs mer närande än andra. Ofta har vi behov av olika miljöer och en balans av dessa. Jag älskar både att vara själv och att vara med andra och trivs bäst när det finns en balans mellan de två. Jag kan fungera i de allra flesta miljöer, men har med tiden blivit kräsnare med vilka miljöer jag väljer att vara i. Miljöer där jag upplever öppenhet, närvaro, medkänsla, nyfikenhet och djup är mycket mer intressanta än miljöer som uppmuntrar till ytliga kontakter. Även om dessa också är okej ibland så är det inte det jag prioriterar. Vi är också olika i hur känsliga vi är. Vissa behöver vara noggrannare när de väljer miljöer eftersom de upplever att de påverkas starkt av vissa miljöer. Idag vet vi att det är viktigt att det finns högkänsliga personer som snappar upp sådant som vi andra kanske missar. Det har tydligen alltid funnits ca 20 % i varje population för att säkerställa artens överlevnad.

Resan handlar till stor del om att både lära känna vad just jag behöver och mår bästa av samt att stärka vårt igenkännande av det i oss som är oberoende av yttre omständigheter. Hitta vår essens, kärna, bas där balans är självklar oavsett yttre förutsättningar. Det betyder inte att vi inte längre lyssnar eller väljer. Bara att vi har en klockren förankring som gör oss stabila i och som alla situationer. Det finns ingen anledning att välja utmanande omständigheter. Livet kommer alltid att ge oss precis det som vi behöver uppleva. Less is more. Välj det enkla. Genom att göra det blir det också enklare att känna igen vår natur tills den är självklar i och som varje upplevelse.

Det andra en trädgårdsmästare gör är just det. Tar hand om sin trädgård. Vattnar där det behövs. Ger regelbunden kärleksfull näring till det som söker det. Ansar, putsar, pysslar. Rensar bort det som har blommat klart. Ger utrymme för det nya att växa fram. Stärker och understödjer naturens egen rytm och intelligens. Går inte emot den. Följer den. Flödar med den. Påminns om den. Det är en yttre trädgårds stora gåva.

Varje individ kan också ses som en trädgård. På samma sätt som jag tar hand om den utanför huset känner jag att jag tycker om att ta hand om min kropp och mitt sinne. Det har jag inte alltid varit så bra på och jag lär mig hela tiden. Övar och blir bättre. Mitt sinne tar jag bäst hand om genom att inte fokusera på, tro på mina tankar. Kroppen behöver bra näring, vätska, rörelse, sömn, vila, beröring. Att ta hand om mig själv är ett sätt att underlätta igenkännandet av min naturliga stabilitet. Det är lättare att göra det när sinnet är avslappnat – oavsett hur många eller vilka tankar som dyker  upp – och kroppen är utsövd, avslappnad och får sitt behöv tillfredsställt av näringsämnen m m.

All vår längtan och önskningar är strategier för vårt behov av vår sanna naturs kvaliteter. Samhörighet, empati, närvaro, öppenhet, visdom, kärlek….

Kåre sa nyligen: “Shit happens for shift to happen”. Citat från någon annan som jag inte kommer ihåg namnet på. Allt är väl oavsett hur det upplevs med andra ord.

Ja. Så blev inlägget idag. Hade tänkt skriva om trädgården. Men det får bli en annan gång. Vad önskar din inre trädgård just nu?

 

Report from an inner and outer garden

This time of year there is much to do for us gardeners. In the outer garden it is so obvious what is needed to be done. In the inner garden, it is perhaps not as clear. It requires empathetic listening, presence. Something that most people need to practice on.

As a gardener, it is primarily two things that are important. 1. We need to find the right environment for our plants. Each plant is unique and wants to have their own optimal circumstances. If we plant it wrong or in the wrong location, it doesn´t help how ever much – and there will be a lot of work – we try to take care of it. It does not thrive anyway.

We can of course create environments that fit better. Once we know what that particular plant thrives best with. Sun-loving plants in places where there is plenty of sunshine. Tolerant plants are not as picky. The sensitive ones need much care and nursing. I have, for example, planted gentian in all my gardens and I have not yet had it survive anywhere. It’s a plant from the Alps that apparently wants it different than the places I have planted it in. I saw a few days ago a bed with amazing dill. Impressive for me that have sowed dill every year here in Hannabad without success. Now I have stopped. (Honoring the saying: The definition of insanity is doing the same thing over and over again without success.) We make it easier for us as gardeners of plants may live where they thrive naturally. I have, for example, chosen not to plant plants that deers love. It makes my life happier.

In the same way it is with us humans. One can see our body / mind system as a plant in the garden of the environments we live in. We might work in all environments. However, we all know that there are environments that are perceived more nutritious than others. Often we need different environments at different times and a balance of these. I love both to be by my self and to be with others and thrive best when there is a balance between the two. I can function in most environments, but over time have become pickier with what settings I choose to be in. Environments where I experience openness, presence, compassion, curiosity and depth are much more interesting than the environments that encourage superficial contacts. Although these are also okay sometimes, it’s not what I prioritize. We also differ in how sensitive we are. Some need to be more diligent when choosing environments because they feel strongly influenced by certain environments. Today we know that it is important to have highly sensitive people who notices what we others might not. It has apparently always been about 20% in each population to ensure the survival of the species.

The gardening journey is largely about both knowomg exactly what I need and feel is the best, and to strengthen our recognition of that in us which is independent of external circumstances. Recognizing our essence, core, base where the balance is obvious regardless of the conditions. It does not mean that we no longer listen or choose. Only that we have an anchor that allows us to know our stability in all situations. There is no reason to choose challenging circumstances. Life will always give us exactly what we need to experience. Less is more. Choose the simple. By doing so it also becomes easier to recognize our nature until it is self-evident in and as every experience.

Secondly, a gardener does just that. Takes care of his garden. Waters where it is needed. Provides regular loving nourishment to those seeking it. Grooming, preening, fixing. Clearing away that which has blossomed. Provides space for the new to emerge. Strengthens and supports the natural cycles and intelligence. Does not go against that rather follows is. Flows with it. Is reminded by it. This is an outside garden´s great gift.

Each individual can also be seen as a garden. In the same way that I take care of the outside of the house, I enjoy taking care of my body and my mind. I have not always been so good at that, and I’m learning all the time. Practicing and getting better. My mind, I take the best care of by not focusing on it, by not believing the thoughts. The body needs good nutrition, fluids, movement, sleep, rest, touch. Taking care of myself is a way to facilitate the recognition of my natural stability. It’s easier to do that when the mind is relaxed – no matter how many or what thoughts that pop up – and the body is rested, relaxed and get its requirements satisfied by nutrients etc.

All our wants and likes are strategies for our needs for the qualities of our true nature. Connection, presence, empathy, openness, wisdom, love….

Kåre recently said: “Shit happens for shift to happen”. Quote from someone else that I do not remember the name of. All is well, no matter how it is perceived in other words.

Yes. So this was the post today. I had planned to write about the garden. But that may happen some other time. What does your inner garden want right now?

Share