Det är härligt att vara tillbaka i Sverige igen. Det är märkligt hur tydligt det blir när man reser att alla intryck, upplevelser är annorlunda och ändå är inget förändrat. Jag är densamma. Oavsett vad som kommer och går. Det är befriande att veta att det jag är inte förändras – är konstant! Alltid närvarande stabilitet och frihet. Frihet att vara okej med upplevelserna som dyker upp oavsett vad sinnet säger om dem, oavsett hur de känns eller upplevs. Vår inlärda vana att hela tiden vara fokuserad på vad “jag” känner, tänker, upplever kan vara så smärtsam. Fullständig självupptagenhet. Som ger intryck av att det finns något att förstå, analysera, fixa eller hantera. Livet hanterar sig självt bäst. Kropps-/sinnesfunktionen får då utrymme att vara kreativ, nyskapande och lösningsfokuserad i stället. Vilket inte utesluter en medvetenhet om vad som t ex pågår i kroppen. Ett tillåtande av det som är som det är.

 Jag hade en fantastiskt vilsam och njutbar resa hem. När jag kom till gaten i Mumbai visade det sig att de hade uppgraderat mig till business. Man bugar och tackar. Det var så skönt att kunna sträcka ut sig, ligga raklång med kudde och filt under den 7 timmar långa flygningen till Istanbul. Speciellt eftersom jag hade varit vaken hela natten. Jag märkte skillnad när jag kom hem. Jag var inte lika trött som jag brukar vara. Jag kom hem vid nio på kvällen och hade ork att stanna uppe lite. Huset var så kallt. En brasa ett par timmar gjorde susen och jag sov gott. Lite jetlaggad förstås. Trött på kvällen och vaknar vid fyra, men somnar direkt om igen.

Det är underbart att det är så vårigt och skönt väder här hemma. I går gick jag en promenad med en god vän och hennes två hundar. Då såg jag små blå blommor vid vägkanten. Det var vinka som blommar. I februari! En liten stund senare mötte vi en älg. Ett mäktigt djur. Det blev ett magiskt ögonblick. Vi tittade en stund på varandra. Hundarna var alldeles stilla. Sedan älgade den iväg över ängen. Nu förstår jag det uttrycket. Det ser roligt ut när den springer på sina långa ben.

Bilderna är från min morgonpromenad kring Hannabadssjön. Från maximal färgrikedom till ljuvliga blå/gråa nyanser. Det ena inte vackrare än det andra. Bara annorlunda. Problemet är våra idéer om vad som är vackert och vad som inte är det. Det hindrar oss ofta från att se skönheten som alltid är! Även i det allra mest vardagliga och i det som vi skulle kalla fula. Den skönhet som går bortom ord och idéer. Som är alltings natur. Jag är så tacksam när förmågan att se och uppleva detta är framträdande. D v s när inte fokus är på tankar som säger att något bör vara annat än det är.

Jag önskar dig en skön söndag! <3

 

Back home again

It’s great to be back in Sweden again. It is strange how clear it becomes when traveling that even though all impressions, experiences are different nothing has changed. I am the same. No matter what comes and goes. It is liberating to know that I’m not changing – is constant! Always present stability and freedom. Freedom to be okay with experiences that show up no matter what the mind says about them, regardless of how they feel or are experienced. Our learned habit to constantly be aware, focused on, of what “I” feel, think, experience can be so painful. Full self-absorption. Which gives the impression that there is something to understand, analyze, fix, or manage. Life manages itself best. Body / mind function is then given space to be creative, innovative and solution focused instead.

I had a wonderfully restful and enjoyable trip home. When I got to the gate of Mumbai they told me that they had upgraded me to business. I am grateful. It was so nice to be able to stretch out fully with a pillow and blanket during the 7 hour flight to Istanbul. Especially since I had been awake all night. I noticed the difference when I got home. I was not as tired as I usually am. I came home at nine in the evening and had the energy to stay up a little. The house was so cold. A log fire a couple of hours did the trick and I slept well. Little jetlagged of course. Tired in the evening and wake up at four, but go right to sleep again.

It is wonderful that the weather is so springy and beautiful here at home. Yesterday I went for a walk with a friend and her two dogs. Then I saw tiny blue flowers on the roadside. It was vinca that was in bloom. In February! A little while later we met a moose. A mighty animal. It was a magical moment. We looked for a moment at each other. The dogs were perfectly still. Then it ran off across the meadow. It looks funny when it runs on its long legs.

The pictures are from my morning walk around Hannabadssjön. From maximum color richness to lovely blue / gray shades. One is not more beautiful than the other. Only different. The problem is our ideas about what is beautiful and what is not. It often prevents us from seeing the beauty that always is! Even in the most mundane and in what we would call ugly. The beauty that goes beyond words and ideas. That is the nature of everything and everyone. I am so grateful when the ability to see and experience this is prominent. Ie when the focus is not on thoughts that say that something should be other than it is.

I wish you a wonderful Sunday! <3

 

 

Share